Om en podd jag var med i - och en jag (nog) ska starta

Det är mycket jag uppskattar med min tillvaro som icke anställd. Friheten att starta egna projekt (mer om det strax) bara för att det verkar kul, till exempel. 
Men SVT hade också många fördelar och är på flera sätt ett fantastiskt företag. Men jag saknar det inte speciellt mycket.
Det jag saknar är kollegorna.
Och jag saknar framför allt en sak till: att få åka till Georgia och jobba med "The Masters".

Jag var på plats i Augusta sex år i rad och kommenterade tävlingen. Och hade gärna varit där igen. Gillar man golf så är det banan med stort B. Så mästerligt, mäktigt och mytiskt.
Jag hoppas någon kom få komma dit igen, men som ni säkert vet är det inte så lätt. 
Och inte hade det inte hjälpt att jobba kvar på SVT heller, för årets kommentator (Ejeborg och Andersson Hed) sitter hemma i Stockholm och refererar årets upplaga.

Själv kommer jag sitta klistrad och följa i stort sett varje slag. Eller ja, ikväll ska jag på en AW med en gammal SVT-kollega, men sen så, ska jag sitta lika limmad som en sandwedge från Woods. 

Laddade förresten upp genom att vara med i en golf-podd. Mer om det strax.  
Men på tal om just podd (det heter så på svenska enligt språkrådet), så är jag lite i startgroparna att starta en egen.
Troligen sist på bollen i hela universum, men ändå. Det tänker att det nog kan vara kul. Och nåt ska jag ju göra med all tid nu när jag inte producerar tv på ett bra tag framöver. 
Utrustningen är i alla fall inköpt och jag är taggad. 
Tänkbar start i maj. Ska jaga in lite ekonomi i det hela bara. Annars kör jag nog ändå. 
Jag har såklart lite idéer, men i grund och botten ska ju podden vara till för er.
Så ... Vad vill ni ha?
Vilka vill ni att jag ska bjuda in som gäster?
Och framför allt - vad ska podden heta?  Tips mottages gärna.

***

Jo, podden jag medverkade i handlade om just The Masters. Johan Salzmann ledde snacket och det blev mycket surr om tävlingen, jag berättade lite om hur det var att spela Masters-banan och dessutom en anekdot om hur det kan gå om man inte följer Augustas (många) regler. Lyssna gärna.

Lite snack också om min och Johans runda med engelsmannen Tyrell Hatton på Bro Hof häromåret. En "Pro Am", där journalistkollega Jonas Berg pressade den sure engelsmannen. Fan vet om Berg inte rent av slog honom. Åtminstone lärde sig Hatton något. För efter den ronden vände Hattons karriär, och han blommade upp till en världsspelare.

 Tyrell Hatton, Jonas Berg, jag och Johan Salzmann på Bro Hofs 15:e green. Den gode Tyrell ser här glad och avslappnad ut. I själva verket var han butter och asocial. I alla fall denna dag i vårt sällskap. 

Tyrell Hatton, Jonas Berg, jag och Johan Salzmann på Bro Hofs 15:e green. Den gode Tyrell ser här glad och avslappnad ut. I själva verket var han butter och asocial. I alla fall denna dag i vårt sällskap. 

Salzmann försökte även avkräva mig någon slags profetia om hur det ska gå i årets Masters. 
Jag flammade och svamlade å det grövsta. Golf är ju nämligen helt omöjligt att tippa. Lönlöst att betta på.

Såhär: tar du 100 kilo i bänkpress på torsdag, så är sannolikheten god att du tar åtminstone 95 kg en vecka senare. Kanske tom 97,5 eller 100 igen. Du har en nivå, en standard.

En golfare kan vinna på söndag och missa kvalgränsen i nästa fredag. Marginalerna är så små, men spelet är också så otroligt komplext, att du snabbt kan gå från bäst till en i mängden.    
 
Lyckades nog haspla ur mig ett namn som vinnare i alla fall (Bubba), men sanningen är att för min del kan det gärna få gå hursomhelst. Tror dock det kommer stå mellan etablerade namn i slutändan, och jag ser gärna en ledartavla på söndag eftermiddag med Tiger, Bubba, Rory och Spieth högt upp.
Gärna kryddat med nån svensk.
Let årets golfhöjdpunkt begin.